Vad kan sägas om och på ett medarbetarsamtal? Kanske är de samtalen helt verkningslösa och förlegade… Ingår medarbetarsamtal kanske i ”en farlig pedagogisk teknik” ? Kanske inte, men låt oss slippa checklistan...

Men nu tänker vi positivt, vi tänker oss att samtalen kan ge en hel del!
Kanske ska feedback efterfrågas, det kan vara en bra start.
Hur har jag funkat, hur ser min ”profil” ut i andras ögon?
Detta är något som man kanske veta, om det är en rik ”feedback-kultur”.
Men det kan behöva klarläggas.

Hur ser jag då på min egen utveckling, vad har jag lärt mig som ekonom inom LU under tre år? Och vad vill jag lära mig mer om?

Något jag har lära mig och troligen får fortsätta att behärska är att saker tar tid, att information saknas. Ungdomarna säger att man ska chilla, och det får man försöka göra (kan dock vara svårt, eftersom jag kan vara en otålig själ):

Gäller att chilla – när man väntar på information…

Som ekonom får man ibland vänta på information, eller får man frågor sent, när redan något har hänt. Jag har t ex slå ett slag för att ta kontakt med ekonomen innan inköp, beställning, för att ta reda på hur kostnaden ska konteras. På samma sätt har jag försökt skapa rutiner för hur utbetalningar ska göras för att skapa bra underlag så smidigt och tidigt som möjligt. Jag är van att som ekonom/controller vara med tidigt i processen när nästa års budget tas fram, eller när pengar ska äskas. Vidare är jag van vid att arbeta i ledningsgrupper där beslut och strategier förhandlas och formas. Det kan bli bättre nu när jag inte längre sitter på avbytarbänken.

En ny ekonom har börjat hos oss, MA, (efter IB). Kan vara bra att försöka lära ut hur ”allt funkar”, vad en ekonom gör, och hur strukturen se ut, hos oss på institutionen. MA ska arbeta med det jag tidigare fokuserat på, ”Uvet” (kst 500630). Ska säkert gå bra, MA för bl a ”dagbok”, gör manualer, för att se rutiner och strukturer snabbare. Och jag har påbörjat en fil kallad ”intro MA” där saker vi tar upp skrivs ner. Redan innan MA började så har jag börjat spela in korta videos där jag under några minuter berättar om olika ekonomiprocesser.

Jag trivs bra på institutionen, och nu när vi är två ekonomer kan full kraft satsas på att inte bara hantera siffror utan vara än mer delaktig i institutionens utveckling, så att vi får en än bättre lärarutbildning, utvecklad syn på fakta, lärande, och kunskap på alla nivåer (även rörande resultat- och balansräkning, samt disponibelt kapital inom olika verksamhetsgrenar).

Under coronatider har det varit lite tid för samvaro, vi har våra 10-möten på måndagar, och vi har haft ett trevligt digitalt AW. Varje fredag försöker jag slå ett slag för ett fredagsquiz (med bild och video) – vilket är mycket uppskattat. Till slut några generella ord kring Herzberg och hans tvåfaktorteori:

Herzberg och hans medarbetare arbetade med en studie i Pittsburgh (1957), och tog från detta arbete fram en tvåfaktorteori (motivation- och hygienteori) kring tillfredställelse på arbetsplatsen. Motivationsfaktor är själva arbetet och hygienfaktorer är lön, ledning, mellanmänskliga relationer och administration. Vi som arbetar med administration är med andra ord i oss själva hygienfaktor åt andra! Utan att vara forskare kan man ändå bli avundsjuk (och lite förvånad) på någon som så satt så stort avtryck kring så enkel (!?) teori med (bara) två-faktorer… Några mer ord om dessa två faktorer nedan:

Motivationsfaktorerna har stor påverkan på de anställdas arbetsglädje och inkluderar bland annat rolltydlighet, erkännande, kunskapsanvändning, organisationsstabilitet, framtidsutsikter, självständighet, arbetsrelationer, kreativitet, och kommunikation. Hygienfaktorerna har däremot ingen påverkan på arbetsglädjen. Några av de främst förekommande hygienfaktorerna inkluderar bland annat: jobbsäkerhet, arbetspolicy, tillväxtmöjligheter, rättvisa och kompensation.”

Herzbergs (1957) tvåfaktorteori [tolkad]

Lönen är viktig och kan spegla ”hur viktig ens uppgifter är” – och kan vara svårt att reglera utan att byta arbetsplats… Vidare kan det diskuteras om lön enbart är en hygienfaktor (Lindkvist et al, 2014)