Efter att våren 2022 ha gått KEF:s kurs i investeringsredovisning och arbetat med anläggningsregistret i Raindance ett tag, har jag funderat på en del frågor kopplat till balansräkningens tillgångar. Kan överföring mellan huvudbok till anläggningsregister utföras på ett smidigare sätt? Kan avstämning av huvudbok och anläggningsregister utvecklas och förenklas? Dessa frågor utvecklas nedan under tre minuter:
Eget kapital i balansräkningen beskriver hur det historiskt har gått för en verksamhet (om man har ansamlad vinst, eller ansamlad förlust). Balansräkningen, och då speciellt eget kapital, visar med andra ord hur det har gått för verksamheten under alla år som verksamheten har funnits. Här har jag för avsikt att fokusera på eget kapital i vindkraftskooperativ, men först några generella ord om vad eget kapital är i aktiebolag och ekonomiska föreningar (som vindkraftskooperativ).
I aktiebolag och i ekonomiska föreningar skiljer man mellan bundet och fritt eget kapital (källa). Bundet kapital är den del av det egna kapitalet som inte får användas för vinstutdelning. Till bundet kapital räknas i aktiebolag t ex aktiekapital, reservfond och uppskrivningsfond. Och i ekonomisk förening är bundet eget kapital medlemmarnas insatta medel. Läs mer här och här om vilka regler som gäller för ekonomisk förening. Fritt eget kapital omfattar summan av balanserade resultat (dvs resultat från tidigare år), och vinst eller förlust för det senaste räkenskapsåret. Om det totala fria egna kapitalet blir negativt, används benämningen ansamlad förlust. (källa)
SCB kom den 31 augusti 2022 med den definitiva statistiken för räkenskapssammandraget för kommuner. I den ses att det är 128 kommuner som har någon form av finansiell leasing. Det betyder att det är 162 kommuner som inte har någon finansiell leasing. Huvuddelen av dessa 162 kommunerna följer därmed inte god redovisningssed. Här finns det mycket att göra för de revisorerna och de sakkunniga biträdena i kommunerna.
Operationell leasing utgör ung 0,5 % av kommunernas kostnader (”verksamheternas kostnader”). Vet vi hur stor andel som den finansiella leasingen utgör? (källa)
Arbetat under juni 2022 centralt med anläggningsredovisning, investeringsredovisning, dvs tillgångar i balansräkningen. Jag har innan mest arbetat, som ekonom/controller, varit fokuserad på resultatet, dvs intäkter o kostnader, närmare verksamheten.
Det jobbiga är kanske inte fokusförskjutning, från resultat till balans(räkning), utan den ”kulturella (åt)skillnad” som verkar finnas.
Alla som arbetat med ekonomi i mindre organisationer förstår (intuitivt) sambandet mellan balansräkningen o resultaträkning (framgår bl a av det bokslut jag gjorde 1990 för KN), men det kan vara en (stor!?) kulturell åtskillnad i större organisationer.
I denna rapport, per 22-05-12, beskrivs hur vi jobbar när en skola, Ekenässkolan, ska aktiveras, dvs bli en tillgång i balansräkning (rapporten i Google-format; Excelformat). Rapporten var en slutuppgift inom KEF:s kurs i investeringsredovisning under våren 2022. Skolan är från 1910 har den har nyligen renoverats för 82 mnkr. Vidare beskrivs kapitalkostnad och hur man framgent kan se på tillkommande utgifter och investeringar i skolan. Nedan beskrivs rapporten under 10 minuter:
Ny prognos för 2022, så kallade Tertial1, T1, rapport ska tas fram i början av maj. Rapporten utgår från att utfallet för januari-april är klart. Men fokus bör ändå vara att se till helårsresultatet (därför kan man även kalla rapporten för 2022P1, dvs (ny) prognos1 för hela 2022). Slutlig utgåva per 22-05-17. Nedan inledande tankar (12 min) kring preliminärt utfall (videon gjordes innnan resultatet var helt spikat):
Varför görs budget och prognoser? För att ha ”grepp” om framtiden, för att se en tänkt utveckling sedan senaste bokslutet (2021U); skulle kanske någon säga. Ja det stämmer. Men vad handar det mer om?
Förändring av myndighetskapital 2017-2022, inom statligt finansierad forskning (gula staplar) och undervisning. I denna text fokuseras på förändringen inom statlig finansierad forskning (som ”kodas” med verksamhetsgren 21, ”vg21”):
Förändring av myndighetskapitalets storlek mellan åren 2017-2017. Det går att se trender.Läs mer →