Operationell leasing eller finansiell leasing

Etiketter

SCB kom den 31 augusti 2022 med den definitiva statistiken för räkenskapssammandraget för kommuner. I den ses att det är 128 kommuner som har någon form av finansiell leasing. Det betyder att det är 162 kommuner som inte har någon finansiell leasing. Huvuddelen av dessa 162 kommunerna följer därmed inte god redovisningssed. Här finns det mycket att göra för de revisorerna och de sakkunniga biträdena i kommunerna.

Källa

Operationell leasing utgör ung 0,5 % av kommunernas kostnader (”verksamheternas kostnader”). Vet vi hur stor andel som den finansiella leasingen utgör? (källa)

Läs mer

Balans med balansräkning

Etiketter

, ,

Arbetat under juni 2022 centralt med anläggningsredovisning, investeringsredovisning, dvs tillgångar i balansräkningen. Jag har innan mest arbetat, som ekonom/controller, varit fokuserad på resultatet, dvs intäkter o kostnader, närmare verksamheten.

Det jobbiga är kanske inte fokusförskjutning, från resultat till balans(räkning), utan den ”kulturella (åt)skillnad” som verkar finnas.

Alla som arbetat med ekonomi i mindre organisationer förstår (intuitivt) sambandet mellan balansräkningen o resultaträkning (framgår bl a av det bokslut jag gjorde 1990 för KN), men det kan vara en (stor!?) kulturell åtskillnad i större organisationer.

Läs mer

Aktivering av Ekenässkolan

Etiketter

I denna rapport, per 22-05-12, beskrivs hur vi jobbar när en skola, Ekenässkolan, ska aktiveras, dvs bli en tillgång i balansräkning (rapporten i Google-format; Excelformat). Rapporten var en slutuppgift inom KEF:s kurs i investeringsredovisning under våren 2022. Skolan är från 1910 har den har nyligen renoverats för 82 mnkr. Vidare beskrivs kapitalkostnad och hur man framgent kan se på tillkommande utgifter och investeringar i skolan. Nedan beskrivs rapporten under 10 minuter:

Läs mer

Ny prognos för 2022

Etiketter

,

Inledande bild på 2022T1-rapporten

Ny prognos för 2022, så kallade Tertial1, T1, rapport ska tas fram i början av maj. Rapporten utgår från att utfallet för januari-april är klart. Men fokus bör ändå vara att se till helårsresultatet (därför kan man även kalla rapporten för 2022P1, dvs (ny) prognos1 för hela 2022). Slutlig utgåva per 22-05-17. Nedan inledande tankar (12 min) kring preliminärt utfall (videon gjordes innnan resultatet var helt spikat):

Läs mer

Förändring av myndighetskapital inom statligt finansierad forskning

Etiketter

,

Förändring av myndighetskapital 2017-2022, inom statligt finansierad forskning (gula staplar) och undervisning. I denna text fokuseras på förändringen inom statlig finansierad forskning (som ”kodas” med verksamhetsgren 21, ”vg21”):

Förändring av myndighetskapitalets storlek mellan åren 2017-2017. Det går att se trender.
Läs mer

Myndighetskapital

Etiketter

Myndighetskapital diskuteras en del inom universitet. 2017 skrevs inom LU att ”myndighetskapitalet växer igen”. Myndighetskapital kan jämföras med ”eget kapital”, kapital som är ”sparat”, vilket är bra i privat verksamhet. Inom statlig verksamhet ska dock inte resurser/pengar sparas (i stora mängder). Varje år ska man inom universitet helst se till att intäkter = kostnader för de anslag som staten betalar till universiteten varje år. Här en generell bild av LU:s ekonomi/budget för 2021 (och här utfall 2021, per vg) Nedan visas utvecklingen av myndighetskapital under 2021 inom inst för utbildningsvetenskap:

Läs mer

Finansiering av professor

Etiketter

,

Nedan visas finansiering av professor med lite olika antaganden (15 % undervisning, och 25 % undervisning) samt finansiering av två professorer när en samtidigt arbetar som prefekt till 50 % och en som ledare för doktorandutbildningen (20%) – detta fall kan kallas 130 % professorer. Till slut ett fall med 2 professorer som inte har uppdrag som prefekt och inte har uppdrag som doktorandforskningsledare (kan kallas ”200 % professorer”):

Läs mer