Etiketter

När ekonomipris ska delas ut så är det underförstått att det är en viss typ av nationalekonomer som kan få priset. Lars Pålsson Syll vill lägga ner priset för att det är för ”inskränkt”. Sveriges Radio hade ett inslag den 15 okt 2012: är ekonomi en vetenskap? Även bland ekonomer pågår en debatt för fullt. Redan för tre år sedan slog Paul Krugman fast att det mesta av de senaste trettio årens arbete inom makroekonomi i bästa fall varit uppseendeväckande värdelöst och i värsta fall direkt skadligt.

Hur är det med ekonomisk historia, är det ekonomi?, är det vetenskap? Självklart kan man svara ja på denna fråga. Men när nobelpris i ekonomi ska delas ut så kommer inte ekonomisk historia med på banan. Inte ens olika skolor inom nationalekonomin är med i bedömningen.

Det kan kanske vara bra att studera marknader av olika slag, vilket görs inom nationalekonomin. Vad som har hänt historiskt, på längre sikt, forskar man på inom ekonomisk historia.

Ämnen som undertecknad gärna vill lyfta fram är forskning inom ekonomisk historia som tittar på hur ekonomin utvecklas på längre sikt. Lennart Schön, professor inom ekonomisk historia, menar t ex att ekonomin utvecklas i längre 40-åriga cykler.  Lennart Schöns forskning visar att kriser inträffade på 1970-talet,­ 1930-talet, 1890-talet och 1850-­talet. Han har skrivit En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandLennart Schönling under två sekel. Lennart Schön förutsåg krisen 2008 redan 2006 (en kris som fortsatt pågår). Peter Wolodarski jämför dagsläget med 1930-talets förödande moralism . Nuläget påminner precis om 30-talet, ur ett ekonomhistoriskt perspektiv. Schön menar att nuvarande kris kan vara en chans för Sverige.

Lennart Schöns 40 års cykler

De långa cyklerna har analyserats i artikeln ”Den svenska strukturcykelmodellen” av Rodney Edvinsson (2010) i Historisk Tidskrift . Personligen tror jag ovanstående långa cykler kan hjälpa oss att förstå vad som händer i ekonomin, både just nu, på kort, och längre sikt, än vad som fångas upp inom vanlig neoklassisk nationalekonomi.

Länder inom EU satsat mycket på att komman samman. Efter nuvarande omvandlingstid (”kris”) kommer vi nog att få se att länderna (återigen) kommer fokusera på sin egen utveckling (t ex har man nu insett att olika länder behöver olika räntesatser vid olika tidpunkter). Inflationen har kunna hållas låg de sista 15 åren (man kan nästan se det som överdriven inflationsfokuseringen som ligger i själva ECB:s uppdrag). Inflationen kommer säkerligen (återigen, sett med ekonomi historiska ögon) att öka till mer ”normala” nivåer (sett med ekonomihistoriska ögon).